"Kiwi"
Min mamma kom hem från jobbet den 5/12 (en måndag) med en liten överraskning i form av en katt. En väldigt, väldigt, väldigt tam sådan. Att det är någons försvunna älskling går det inte att ta misste om. Frågan är bara varför hon inte är eftersökt online? (utslängd? försvunnen för så länge sen att hon befaras vara död? frågorna är många).
En väldigt mager, uttorkad och hungrig katt. Med ett/två bakben/höfter som ser väldigt deformerade ut. Brutna? Fått för mkt ungar? Medfött? En viss hälta uppkommer ibland efter att ha legat stilla länge men det försvinner efter några sekunders gång. Pälskvalitén är inte heller den bästa i nuläget men det blir väl förhoppningsvis bättre med tiden.
(hon har gula ögon med lite grönt skimmer i)
Det som utmärker den här katten allra mest måste vara hennes temperament. Någon har verklikgen spenderat tid på att få henne vansinnigt tam och kärvänlig. I skrivande stund ligger hon i knät och slickar sig förnöjt. Spinner gör hon hela tiden. Vill vara med nästan hela tiden. Brukar hoppa upp och lägga sig på en och ibland slicka en i ansiktet.
Det är kanske inte den tjusigaste av kattfärger hon har fått. Men sköldpaddsfärgade katter ska ju bringa lycka sägs det. Men vem bryr sig väl om utseendet om personligheten är på elitnivå? Någonting hon däremot har, eller verkar ha, är kattsnuva. Eller i alla fall en förkylning. Men huvudsaken är att hon äter och dricker (och det gör hon). Är inte öronmärkt och hade inte halsband, chip är inte kollat ännu. 
Drömmen vore förstås att hon får komma hem till sin ägare lagom till jul, som en återvändande julklapp. Vet inte om det är för mycket begärt kanske... Oklart om hon är kastrerad, om inte annat lär det väl bli bebisar (fast då blir det kastrering direkt, finns ju ingen mening med att skapa fler hemlösingar i onödan).
Hemingway behöver ett hem
http://www.youtube.com/watch?v=-ky-euYEFRg
http://www.youtube.com/watch?v=Xbn5C0GMkNk
Höstbild:
Under sommaren:
Från i våras:
Too good to not save :3
Kopierar texten från ett amerikanskt hundforum. Tycker det är för bra skrivet för att inte spara för eftervärlden.
"I'm a responsible breeder and encourage people to get dogs from breeders or a breed rescue first before adopting a stray from a local pound, heres why.
Its not because they are bad dogs, Or that they (probably) have genetic defaults or conditions.
Its because a responsible breeder cares deeply about the dogs they produce. They are health tested, well socialized, display the proper temperament for their breed, display the proper structure for their breed (This is more important that you think from a noncosmetic stnadpoint) Ie Hip displaysia, Slipping patellas etc.
They know their dogs well and their breed well and their puppies well; if they get someone that has filled out their puppy questionnaire and sounds like a great home for one of their puppies they follow up on it, do a home visit, let them come visit the parents and puppies and make absolutely certain they are a good match for a puppy of their breed, and if anything at all happens where the puppy buyer can't keep the puppy they will under every circumstance take it back.
Think about it, not all dogs in the pound are random strays. They come from Backyard bred litters that some Joe Shmoe bought in the paper for 100 bucks, it ate the furniture, got too big, didn't work out so they dumped it at a shelter. Meanwhile the BYB is selling more ill tempered, ill bred, un-health tested worm riddled puppies to more unsuspected Shmoe's who will do the same thing when they find their BYB 'Saint Bernard' has displaysia and requires a $7,000.00 surgery that they can't possibly afford. A terrible condition that would have been easily prevented by testing the parents and not producing such a litter.
When buying from a reputable breeder you eliminate the unknowns. You've seen/met the parents, have been shown their achievements and health clearances, your breeder likely has a contract and health guarantee, they MAKE SURE they know where their puppies go and will take them back if the buyer cannot keep them. Its breeders like these who's dogs do not end up cluttering the shelters.
For a family looking for a 'good dog' Save yourself heartache, and headache from adopting a BYB bred mutt that (could very likely) have extensive life shortening health problems in the very near future costing you thousands of dollars. Get a better security blanket by going to a breeder and purchasing a healthy, happy puppy that will be well socialized and ready to make the best family dog ever through continued training and regular vet checkups.
Thats why I encourage purchasing from a reputable breeder. I won't say getting a shelter dog is bad. My first dog I found on Petfinder, and shes 16 years old and still active. BUT she had better-than-most circumstances.
I didn't find her in the regular petfinder section, but in the classifieds. She is a confirmed Pharaoh Hound X GSD mix because her previous owners got her from a breeder in Colorado that produced dogs(mixes or not) based on the particular waiting list they gathered. Oakley from born because of a 12 family waiting list for an 'active family dog, great with kids, good for the outdoors' So they crossed the dogs they felt would fit these families.
So I'm not saying don't adopt a shelter dog, I'm just stating the truth that way more information is known from the breeder of your dog than a random shelter volunteer guessing at the breed, performing 2-3 controlled tests about temperament then listing them up for adopting as 'great with kids'
If you want to get a dog, and don't want to play the gamble of 'I wonder if this dog I just got from the pound has a life threatening genetic fault that will display itself later on in life and cost me thousands of dollars that I can't afford. Or The website said the dog it good with kids, we'll see when we get home'
Then I suggest going to a breeder.
But if a dog with an unknown past, unknown health, and behavioral past doesn't bother you, then sure go adopt a shelter dog. Godspeed to you."
Salukigirl @ Dogdayzz
"Marsvinsdata"
Jag har övertänkt ett hypotetiskt scenario en smula, varning för rörighet. Men grundtanken i hela tankekedjan är rättså bra...
Renrasiga hundar, registrerade i SKK hamnar i både hund och rasdata per automatik (eller något). I hunddata kan man tex se tävlingsresultat, kullsyskon, stamtavla, avkommor och hälsoundersökningar. Rasdata är ungefär det samma men om jag inte missminner mig helt är det mer uppdelat uppfödare för uppfödare, med alla hundar de fött upp, födelse/död, hälsotester osv.
Jag kom att tänka på att detta kunde vara ett bra hjälpmedel. Marsvinsföreningen har nog inte resurserna som i sådana fall förmodligen hade krävts för att ha en marsvinsdata av ett så storslaget fall, inte offentligt i alla fall, tillgänglig för alla.
Men något liknande borde finnas, för många MATS:ar ju sina marsvin. Bara där är ju mycket av jobbet redan gjort. Fast än MATS har några brister i informationen som i vissa fall kan vara av stor vikt eller i alla fall intresse... Problemet med MATS är dock att alla som MATSar sina djur har informationen på sina egna datorer och i vissa fall på hemsidor. Men inget samlat register av stamtavlor, noteringar etc.
Vad jag har funderat ut eller snarare kring är en hypotetisk utrotning av satingenen. För marsvin i stamtavlor kan ju mycket väl vara satinbärare utan att det syns i stamtavlan. Genom att tex ha kullsyskon som blivit satiner. Om alla leden i en nonself stamtavla har marsvin som både ger satin och är kullsyster/kullbror med satin - så syns det inte när själva föräldradjuret är nonself (eller en annan ras). Varvid man inte kan undvika på ett effektivt sätt att avla bort genen (det ger det i alla fall ingen ärlig chans att lyckas).
Att få satinavkommor från en trolig ickebärare är en smula positivt ändå. För kan bara kommunikationen mellan uppfödare fungera, så att föräldradjuren i framtiden kan paras med andra kandidater som ännu inte visat tecken på att kunna ge satin.
Jag vet inte vad andra tycker om att utrota denna genen, rasen, pälstypen - whatever. Men faktum är ju att vi till ganska stor säkerhet vet att alla satiner förr eller senare drabbas av satinsjukan. Det finns andra exempel inom den domesticerade djurvärlden som människor har behållit gener som ganska garanterat ger drabbade djur synnedsättning, risk för fulltutvecklade döda avkommor, cancer, öppna hål in till ryggraden, missbildade matspjälkningssystem osv. Är det rätt att behålla en gen bara för att den ger snygga djur?
Dessutom, om man verkligen lyckas med en utrotning (kommer i sådana fall ta väldigt lång tid), eller kanske rent av undertiden arbetet pågår. Så kan man ju utforska möjligheten att det finns fler gener som ger satinaktigt utseende men inte alls lika förrödande. Vi har ju sett det förut inom marsvinsvärlden. Skinnys har historiskt sett varit friskare, medan Baldwins är/ansågs vara sjuka - de ser likadana ut / liknar varandra mycket. Och klassikern, Teddy och Rex. Ingen av de är sjuka, men båda ser likadana ut trots att olika gener ger den sträva pälsen.
Varför skulle inte satiner kunna vara likadant med? Kanske finns det fler satingener utan att man vet om det för att man räknar alla satiner som The Satin Gene. Men just det projeketet får man nog överlåta till någon som kan gentesta grisarna (något de kanske borde göra i forskningsyfte ändå med tanke på satinsjukans genetiska konstruktion, borde ju kunna vara hjälpsam för forskningen på sjukdomar som liknar de som finns hos människan.)
